Ur brev till A-K, 9 mars 2006

I varje duva bor en apa.
Duvan är bara skalet.
Under skalet dundrar apan.
Apan syns inte i spegeln.
Ett av duvans utmärkande drag är viljan att vara apisk.
Allt vad apan gör får duvan ångra.
Det är apans hämnd på duvan.
Apan vill vara duva men har alldeles för krokiga ben.